ofti 18


Abstracts OFTI 18. 29-30.9.2000 Elisabeth Ahlsén, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Ordfinnandeproblem i tal och skrift Två afatiker med ordfinnandeproblem, en med s k flytande tal och en med s k icke-flytande tal, studerades när de dels skriftligt, dels muntligt berättade tre berättelser. Skriftproduktionen studerades även on-line med automatisk loggning av tangentbordshändelser. Ordfinnandeproblemens (och de övriga afatiska dragens) inflytande på tal och skrift analyserades. De drag man finner i de talade och skrivna berättelserna för de två olika försökspersonerna diskuteras i relation till en integrerad modell för beskrivande av skrivproduktionsprocessen och för att jämföra den med talproduktionsprocessen. Modellen utgår från Hayes & Flowers modell för skrivprocessen (Hayes 96) och Allwoods modell för verksamhetsbaserad kommunikationsanalys (Allwood 1995, Ahlsén 1995). Konsekvenserna av analysen är ett antal antaganden om vilken roll skriven respektive talad kommunikation kan fylla i olika verksamheter för personer med olika typer av afasi. _________________________________________________________________ *Jens Allwood, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Dialog Modality* The purpose of this paper is to investigate Modal expressions in dialog. The focus will be on Modal expressions occurring as one-word utterances with some consideration of other short modal utterances. The modal expressions found as one-word utterances will then be used to create a taxonomy of modal short utterances. Finally, I will also consider the use of the expressions found in utterances which are longer than one word and make some suggestions as to how this affects the meaning potential and polysemy of modal words. _________________________________________________________________ *Jan Anward,* Institutionen för språk och kultur, Linköpings universitet Det kommer att blir spännande Jag kommer att diskutera några fall av yttranden där det uppträder en andra presensform istället för en förväntad infinitiv. _________________________________________________________________ Gustav Bockgård, FUMS Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Gemensamt producerade konstruktioner Jag tänkte tala om mitt nyligen påbörjade avhandlingsarbete, där jag studerar det som på engelska brukar kallas "collaboration completion" i svenskt samtalsspråk. Detta innebär att jag fokuserar på språkliga konstruktioner – ofta fristående TKE:n, men även turer som består av fler än en talare. Att det är möjligt att slutföra en konstruktion som har påbörjats av någon annan visar en förmåga hos samtalsdeltagarna själv att göra syntaktiska analyser inte bara av färdiga yttranden i efterhand, utan även under det att yttrandena produceras. Även prosodi torde här spela en viktig roll då den första talaren genom prosodiska medel kan markera sin konstruktion som färdig eller ej. Jag har vidare tänkt undersöka vilka olika interaktionella funktioner gemensamma konstruktioner fyller; rimligt att tänka sig är att gemensam produktion även betyder gemensamt ansvar för det sagda. En annan intressant fråga är vad det är som styr vem som har rätt att bestämma en konstruktions slutliga utseende. I föredraget har jag tänkt exemplifiera olika typer av gemensamma konstruktioner som jag har funnit i mitt material. Det handlar till exempel om att den ifyllande talarens yttrande kan vara "nödvändigt" eller optionellt. Det torde även föreligga en viktig skillnad mellan konstruktioner där den ifyllande talaren i någon bemärkelse har uppmanats att hjälpa till och när han/hon tvärtom oombedd bryter in i en annan deltagares talutrymme. Överhuvudtaget kan en mängd olika kategorier uppställas. _________________________________________________________________ Charlotte Engblom, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet Att räkna in sig i en grupp – skapande av identitet i samtal genom användning av vi Undersökningen av referensen hos det gruppbetecknande pronomenet vi ingår i mitt pågående avhandlingsarbete om skapande och uttryck för identitet hos ungdomar som lever i en mångkulturell miljö. I avhandlingen är jag intresserad av hur eller om den mångkulturella miljön ger speciella förutsättningar hos ungdomar för skapandet av identitet. Med identitet menar jag situationellt relevant gruppidentitet - alltså de gruppidentiteter som i sammanhanget blir relevanta och markeras språkligt. Att anta en gruppidentitet eller att tillskriva någon annan en grupptillhörighet är att sätta individen i ett större sammanhang, och det är de sammanhangen som jag vill fokusera på. Gruppidentitet kan uttryckas på flera sätt, men ett tydligt sätt att sätta sig själv i ett större sammanhang tillsammans med andra är att använda pronomenet vi. Syftet med min undersökning är att se närmare på uttrycken för gruppidentitet i och med användningen av pronomenet vi. Jag tittar på förekomsten av vi och de betydelser som vi har i olika yttranden. Utifrån den betydelse som pronomenet vi har i ett särskilt yttrande kan jag föra vi:na till olika grupper och se ett gruppidentitetsmönster för samtalet och för samtalets individer. Materialet består av ett videoinspelat samtal där fyra ungdomar deltar. _________________________________________________________________ Lars Fant, Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms universitet Gruppidentitet och intersubjektivitet i intra- och interkulturella intervjusamtal Halvstrukturerade intervjuer är en aktivitetstyp som ställer mera elaborerade rollkrav på deltagarna än vad strikt strukturerade 'opersonliga' intervjuer gör. Framför allt kan man förvänta att båda parterna, i sin strävan att göra situationen mera konversationsliknande, lägger ner en inte föraktlig energi på att upprätta en gemensam identitet genom ömsesidig signalering av grupptillhörighet. Liksom i andra samtal kan detta förväntas ske såväl genom språklig återanvändning (upprepningar) som genom tematisk intersubjektivitetsmarkering (bekräftelse av gemensam kognitiv grund). I ett material som består av intervjuer utförda i skandinaviskägda företag i latinamerikanska länder, där intervjupersonerna är mellannivåpersonal av såväl skandinavisk som latinamerikansk nationalitet, och intervjuargruppen består av en latinamerikansk kvinna, en skandinavisk kvinna och en skandinavisk man, har jag velat undersöka hur social distans i termer av dels nationell kultur, dels genus, hanteras med avseende på identitetsförhandlingen i samtalet. En viktig aspekt i materialet är själva ämnet för samtalen, nämligen hur intervjuade medlemmar av den ena nationella/kulturella gruppen bedömer den motsatta gruppen (skandinaver gentemot latinamerikaner och vice versa); ämnet interfererar med den ena av distansvariablerna (nationell kultur) men inte med den andra (genus). Tre parametrar ingick i analysen: (1) etikettering av den motsatta nationella kulturen och dess medlemmar; (2) signaler för bekräftelse av gemensam grund; (3) strukturell återanvändning. Resultaten visar att när parterna hör till skilda nationella/kulturella grupper ger intervjupersonen ifrån sig väsentligt färre negativa etiketter, vilket i sig är föga förvånande. Samtidigt ökar mängden feedbacksignaler hos båda parterna avsevärt - dock utan någon motsvarande ökning i proportionen av faktiska intersubjektititetssignaler. Framför allt sker en ökning i mängden strukturella återanvändningar. Variabeln samma/olika genus ger inget tydligt utslag beträffande feedback- och intersubjektivitetssignalering men däremot vad gäller återanvändningsintensiteten, som återigen ökar när intervjuledare och intervjuperson är av olika kön. Detta ger upphov till hypotesen att strukturell återanvändning är det starkaste medlet för att kompensera social distans och därmed också för att upprätta gemensam identitet i samtal. _________________________________________________________________ *Kristina Hansson,* Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet och *Ulrika Nettelbladt,* Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet Dialogisk grammatik – möjlig att anpassa till klinisk barnspråksforskning? Barnspråkforskningen baserar sig så gott som uteslutande på talspråksdata. data från barn, vare sig de har språkstörningar eller ej, är dessutom i princip alltid dialogiska.. Detta gäller oavsett om det rör sig om s.k. spontantalsdata eller om data samlats in genom experimentella synsätt. Det förefaller därför relevant arr på sådana data pröva en grammatisk analys baserad på ett dialogistiskt synsätt (Linell, 2000), och som bl.a. innefattar begrepp som återanvändning av tidigare yttranden. Vi kommer att presentera resultat från analys av ellipser, reaktiva och elicitativa yttranden, tillägg samt strukturbrytande konstruktioner i några dialoger där en av parterna är ett barn med språkstörning. Resultaten diskuteras utifrån hur en sådan analys kan kombineras med traditionella grammatiska analyser, och vilka implikationer resultaten kan få. _________________________________________________________________ *Helga Hilmisdóttir,* Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet och *CamillaWide,* Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet *Bara bara. Om bruket av bara* som diskurspartikel i några isländska samtal** I vårt föredrag diskuterar vi bruket av bara som diskurspartikel i några isländska samtal, ett vardagssamtal mellan vänner och ett antal kortare samtal som ingår i två radioprogram (ett ungdomsprogram och ett uppringningsprogram). Materialet är knappt två timmar långt och innehåller sammanlagt 226 belägg på bara. Liksom i svenskan har bara i isländskan ofta en pragmatisk funktion. Denna funktion demonstreras i isländska ordböcker med hjälp av språkprov men har i övrigt inte undersökts i större utsträckning. Syftet med vår undersökning är därför att kartlägga vilka de pragmatiska funktionerna är. I vår kartläggning stöder vi oss delvis på forskningsresultat om bara resp. ba i svenskan (Wijk-Andersson1991, Eriksson 1992). Våra resultat tyder på att bara är ytterst frekvent i isländskt samtalsspråk. bara kan dels förekomma i flera positioner inom turer och satser, och dels ha ett antal olika funktioner. En del av dessa funktioner motsvarar de funktioner som ba/bara har i svenskan, men det isländska bara har också vissa funktioner som bara/ba inte har i svenskan. Eriksson, Mats. 1992. Ett fall av grammatikalisering i modern svenska: ba i ungdomars talspråk. SoLiD nr 1. FUMS rapport nr. 166. Uppsala. Wijk-Andersson, Elsie. 1991. Bara i fokus. En semantisk-syntaktisk studie av bara och dess ekvivalenter i nysvenskt skriftspråk. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 27. _________________________________________________________________ *Cilla Häggkvist,* Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms universitet Delad världsbild i diskussioner. En jämförelse mellan intra- och interkulturella flerpartssamtal I alla samtal förutsätter deltagarna ett visst mått av förståelse sinsemellan. Det kan handla om att man antar viss delad kunskap om omvärlden, ungefär samma samtalsämne i en diskussion eller en gemensam samtalskod. Graden av gemensam kunskap, eller common ground, framförhandlas kontinuerligt och är olika hög i olika slags samtal. Common ground kan både överskattas och underskattas. I en kontrastiv studie interkulturella samtal, mellan svenska och spanska universitetsstuderande, ser man hur deltagarnas antaganden om common ground och den faktiska nivån på densamma påverkar deras sätt att introducera, utveckla och avsluta samtalsämnen. Ett av de viktigaste resultaten är att överskattad common ground ofta leder till abrupta (icke-relaterade och icke-framförhandlade) ämnesbyten. _________________________________________________________________ *Birgitta Johansson-Hidén,* Psykologi avdelningen, Karlstads universitet Pratet i arbetsplatsgruppen. Studier genomförda med hjälp av IR- och episodanalys The background for the present thesis was a number of action research projects conducted in the region, aiming to improve communication in the organizations involved. The research object was communication in departmental groups within organizations, and the main research problem was: How can discussions in groups be described and analyzed? The research problem was further narrowed down to focusing on the verbal interactionof the discussion. The different theoretical perspectives within the body of research on verbal interaction were examined and discussed, and modern dialogue theory was dealt with more closely. A number of empirical models of analysis were presented and discussed. For analyzing dynamics, dominance and coherence of the discussion, the initiative-response analysis, the IR analysis (Linell & Gustavsson, 1987) was chosen. The IR analysis was then further developed to be applicable to group discussions. In order to study the topical content and the more global structure of the discussions more closely, the topical episode analysis, TEA, was chosen (Linell & Korolija, 1995). A quantitative analysis of dominance and a tentative analysis of special cases of co-occurring speech were also performed. Eighteen groups that had experienced different type and degree of influence on communication were selected for the study. Nine groups came from a group of companies within the steel industry, and nine from a dental care organization. The result showed that the group discussions could be described from three types of dynamics and dominance aspects, and two types of coherence aspects. The greatest difference between the group discussions was that the dental care groups were more formal and also less dynamic as a whole, while the steel industry discussions were more informal with a higher degree of dynamics. The dental care discussions also contained more quantitative and content dominance relations between the participants. At an individual level, the group leaders clearly dominated the discussion. Several gender-related communication patterns identified in earlier research were also confirmed in this study. The coding categories of the IR analysis proved to be well suited for capturing the verbal interaction. One especially interesting feature of this method compared to other methods of analysis was the application of the coding categories. The strategy can be described as “dialogical”function coding. The present research lies in an area between social psychology and sociolinguistics. It contributes to the development of methods and instruments for studying verbal interaction in workplace groups, in order to increase the awareness of verbal communication patterns, and to facilitate their development. Johansson-Hidén, B. (1998). Analyzing talk in the workplace group: Dynamics, dominance and coherence. Department of Psychology, Göteborg University, Sweden Key Words: Group discussion, verbal interaction, workplace, LOM, dialogue, dialogism, dynamics, dominance, coherence, initiative-response analysis, topical episode analysis. _________________________________________________________________ *Karin Junefelt,* , Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet "The Child´s the father of the man" eller när empirin utmanar teorin Mot bakgrund av olika och liknande toretiska prespektiv (Chomsky, Piaget, Vygotsky, Bakhtin och Bateson) studeras ett videoinspelat material bestående av s.k. egocentriskt tal hos ett blint barn som just har påbörjat sin "literata" utveckling. Syftet med undersökningen var ursprungligen att söka förstå det blinda barnets språk- och jagutveckling. Barnet har dock varit större än forskaren och utmanat rådande teorier. _________________________________________________________________ *Susanna Karlsson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Tro, tycka* och veta i gymnasisters samtal Tonåren är en period när det är extra viktigt att inte tappa ansiktet inför kamraterna, eller avvika från mängden. Att undvika att språkligt trampa någon på tårna, samtidigt som man deltar i ett samtal där man uppmanas att komma med egna åsikter men ändå inte skilja ut sig från gruppen, är sällan en enkel uppgift. Det krävs fungerande redskap för att klara detta. Ett sätt att göra detta är att använda sig av ansiktsräddande ord och formuleringar, som tex nog, kanske och jag tror. I den här undersökningen har jag undersökt hur ungdomar använder verben tro, tycka och veta för att stödja varandra och rädda sina egna ansikten inför varandra. De funktioner verben visat sig ha, är framför allt, förutom rotbetydelsen, en ansiktsräddande och en samtalsstödjande funktion. _________________________________________________________________ *Hanna Lehti-Eklund,* Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Vi måste berätta olennaiset asiat. Om kodväxling mellan svenska och finska i svenska språkbadsklassrum I språkbadsklassrum i likhet med andra klasser med tvåspråkiga elever växlar eleverna mellan sina två språk. Frågan om hur växlingen sker och vad den beror på har dock inte utretts tillräckligt (se Tarone & Swain 1995). Vissa rapporter bl.a. från spanskt språkbad i Minnesota visar att det i språkbadsklassrummen tycks råda diglossi som ökar när eleverna blir äldre. Andra språket används i övningsbaserade situationer, medan S1 reserveras för informell social interaktion (Parker et al. 1995). I en undersökning gjord i andra och sjätte klass i finska språkbadsklassrum verkade språkanvändningen basera sig på liknande premisser. I situationer som kontrollerades av läraren utgick eleverna från svenska som samtalsspråk, medan eleverna i gruppsamtal som de inte tolkade som undervisning övergick till att tala finska (Lehti-Eklund 1999). I mitt föredrag kommer jag att diskutera kodväxlingen under dictoglossövningar inspelade våren 2000 i femte, sjunde och åttonde klass i fem svenska språkbadsklasser i södra Finland. De samtal som studeras uppvisar inte enbart ett mönster utan en större variation vad gäller kodväxling. Föredraget behandlar frågan om vilka typer av kodväxling som förekommer och hur frekventa de är. Det förekommer skillnader både mellan olika individer och olika klassrum. Växlingen mellan språken tycks inte nödvändigtvis bero på bristande färdigheter i andra språket utan på flera faktorer, bl.a. kommunikativa vanor i klassrummet. Litteratur: Lehti-Eklund, Hanna. 1999. Om språkbadssamtal i Helsingforsregionen. I: Andersson, Lars-Gunnar et al. (utg.) Svenskans beskrivning, 207–214. Parker, James E., Heitzman, Shirley M., Fjerstad, Amy M., Babbs, Lisa M. & Cohen, Andrew D. 1995. Exploring the Role of Foreign Language in Immersion Education. I: Eckman, Fred R. et al. (ed.) Second Language Acquisition Theory and Pedagogy. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum, 235–253. Tarone, Elaine & Swain, Merrill. 1995. A Sociolinguistic Perspective on Second Language Use in Immersion Classrooms. I: The Modern Language Journal 79, ii, 166–178. _________________________________________________________________ *Per Linell, ,* Tema Kommunikation, Linköpings universitet och *JohanHofvendahl,* SKOLliv, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Flerledade frågor i institutionella samtal FORM AND FUNCTION OF MULTI-UNIT QUESTIONS IN INSTITUTIONAL INTERACTION Two implicit assumptions of a speech-act theoretical approach to linguistic action are: a question is prototypically expressed trough a sentence (i.e. a one-unit utterance) in interrogative format, and the act of issuing a question is an active, initiatory intervention in discourse, rather than a response to prior talk. Empirical research on talk-in-interaction shows that both these assumptions are by and large mistaken. That is, many questions are different from the single interrogative sentence, either by employing a multi-unit design, or by having an "elliptic" format (which is less than a full interrogative sentence). At the same time, many questions are responsive in nature (e.g. counter-questions, specifying questions, repair initiations). In this paper, I shall analyse primarily multi-unit questions. data are drawn from institutional interaction; talks in legal, medical and social welfare contexts, i.e. activities in which a lot of questions are asked (by the professional parties). Why do so many questions deviate from the straight interrogative one-unit format in these kinds of question-oriented talk? I shall report on a pilot study of the syntactic, semantic and pragmatic relations between units (TCUs) within multi-unit questioning turns. I will discuss some of the sequential and contextual conditions to which questions designs are responsive. _________________________________________________________________ *Camilla Lindholm,* Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Bruket av flerledade frågeturer i samtal mellan läkare och patient Tidigare samtalsanalytiska studier har utforskat bruket av frågor i samtal mellan läkare och patient. Forskare som West (1983) och Frankel (1990) har visat att frågor ställda av läkaren är mycket frekventa i samtal av denna typ, medan patienter ställer få frågor och de frågor som patienterna ställer ofta konstrueras som disprefererade. De tidigare undersökningarna har emellertid koncentrerats på vissa aspekter på bruket av frågor i läkare -patientsamtal, t.ex. på topikstrukturen. Det finns därför ett behov av ytterligare undersökningar för att erhålla fördjupade insikter i hur frågor används i läkarsamtal. I detta föredrag ställs bruket av flerledade frågeturer i fokus. Med en flerledad frågetur avses en sådan tur, som innehåller minst två turkonstruktionsenheter, varav åtminstone den ena har formen eller funktionen av en fråga. En flerledad frågetur kan t.ex. bestå av flera interrogativa turkonstruktionsenheter eller av en kombination av interrogativa och deklarativa turkonstruktionsenheter. Detta fenomen har undersökts i tidigare studier av nyhetsintervjuer (Heritage & Roth 1995, Nylund 2000) och samtal i fokusgrupper (Puchta & Potter 1999). Någon omfattande studie av flerledade frågeturer i samtal mellan läkare och patient föreligger inte, även om ämnet tangeras i en undersökning gällande patienters initiativ i uppföljningssamtal (Sandén m.fl. 1999). I mitt föredrag koncentrerar jag mig på bruket av och funktionerna hos en särskild typ av flerledade frågeturer, turer som består av två eller flera turkonstruktionsenheter med interrogativ syntax. Materialet består av sammanlagt 20 videoinspelade läkarkonsultationer, vilka samlats in inom ett projekt med namnet Interaktion i en institutionell kontext. Analysen utförs med särskild hänsyn till den mer omfattande sekvens i vilken den flerledade frågeturen ingår: vad som föregår frågeturen och vad som följer efter den i samtalet. Referenser: Frankel, R. M., 1990: Talking in interviews: A dispreference for patient-initiated questions in physician - patient encounters. I: Psathas, G. (ed.), Interaction competence. Lanham MD. S. 231 - 262. Heritage, J. & Roth, A., 1995: Grammar and institution: Questions and questioning in the broadcast news interview. I: Research on Language and Social Interaction 28. S. 1 -60. Nylund, M., 2000: Iscensatt interaktion. Strukturer och strategier i politiska mediesamtal. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 622. Svenska Litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Puchta, C. & Potter, J., 1999: Asking elaborade questions: Focus groups and the management of spontaneity. I: Journal of Sociolinguistics 3 (3). S. 314 - 335. Sandén, I., Sätterlund Larsson, U., Eriksson, C. & Linell, P., 1999: Patients’ initiatives in check-up talks after surgery for testicular cancer. Tema K. Linköping. Ms. West, C., 1983: »Ask me no questions...». An analysis of queries and replies in physician-patient dialogues. I: Fisher, S. & Todd, A. (ed.), The social organization of doctor-patient communication. Centre for Applied Linguistic, Washington DC. S. 75 - 105. _________________________________________________________________ *CocoNorén, Romanska institutionen, Uppsala universitet Registermarkörer i talad mediefranska* Utgångspunkten i den här presentationen är ett nystartat projekt "Särdrag i talad mediefranska" mellan Romanska institutionen i Uppsala och Institutionen för franska och italienska i Stockholm. Projektet tar i sin första etapp sikte på att fånga strukturella, retoriska och interaktionella karaktäristika i några subtyper av talad mediadiskurs: nyhetsuppläsning, intervjuer, debatter, "soffprogram", sportreferat mm. Denna första etapp avses lägga grunden för ett studium av register och registerväxling i den talade mediafranskan. Projektet bör närmast betraktas som diskurs- och variationsforskning, och utgår från en diskurstypologisk ansats. Medan det i tidigare fransk språkvetenskap varit kutym att utgå från ett större antal olika språkregister antar projektet den mera operationella hypotesen om huvudsakligen två: formellt resp. informellt språk. Bland de strukturella fenomen som undersöks i första etappen kan nämnas förutom fonetiska registermarkörer och morfosyntaktiska som användning av vissa satsförkortningar, vissa typer av adjektivattribut, inversion av subjekt-predikatsföljden, tempusanvändning, samt förekomsten av dislokering och fokaliseringstyper. Retoriskt-argumentativt undersöks olika konnexionstyper och dessas eventuella markörer, samt omformuleringstyper och polyfona strukturer. Samtalsanalytiskt kommer olika preferensmönster att studeras. Den språkliga formen kommer således fortlöpande att sättas i samband med kommunikativa intentioner och preferensstrukturer. Vi kommer ge en allmän presentation av projektet, samt närmare ta upp vissa delproblem främst inom de retorisk-argumentativa området. _________________________________________________________________ *Catrin Norrby,* Dept of German & Swedish Studies,University of Melbourne/ Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet ’Set-marking tags’ eller interaktionella markörer? En diskussion av påhängsuttryck av typen eller nåt, å så och å såhär I föredraget diskuterar jag vilka funktioner som påhängsuttryck av typen å så, å sånt, eller nåt och eller så fyller i informella samtal, där de förekommer med hög frekvens. Tidigare forskning har ofta tagit fasta på uttryckens referentiella funktion och analyserat dem som ’set marking tags’ (Dines 1980), med huvudfunktionen att relatera delar till en mer generell, överordnad kategori. Vid sidan av en sådan huvudfunktion har uttryckens interaktionella potential också noterats, där användningen kopplats till såväl turtagningsmekanismerna (t.ex. Dubois 1992) som till relationerna mellan deltagarna och talarens attityder till det som sägs (t.ex. Aijmer 1985, Overstreet 1999). Med hjälp av såväl kvantitativa resultat som kvalitativa exempel vill jag visa att uttrycken dels är mångfunktionella, dels kan ordnas hierarkiskt utmed en skala där vissa påhängsuttryck (å sånt, eller nåt, eller nånting) är typiska ’set marking tags’, medan andra främst fyller en interaktionell funktion och närmast kan beskrivas som en sorts diskurspartiklar (å så, å såhär, å sådär). Materialet för undersökningen utgörs av 577 förekomster (eller uttryckt som relativ frekvens, ca 62 förekomster per 10 000 ord) av olika påhängsuttryck vilka återfinns i 14 informella gruppintervjuer med gymnasieungdomar (7 kvinnliga och 7 manliga grupper) som spelats in inom ramen för forskningsprojektet Gymnasisters språk- och musikvärldar (GSM) vid Göteborgs Universitet. Referenser Aijmer, Karin 1985. ‘What happens at the end of our utterances? – the use of utterance final tags introduced by ‘and’ and ‘or’. I: Togeby, Ole (ed.). Papers from the Eighth Scandinavian Conference of Linguistics Institut for Nordisk Filologi Københavns Universitet: Copenhagen. 366-389. Dines, Elizabeth 1980. Variation in discourse – ‘and stuff like that’ Language in Society 9. S. 13-31. Dubois, Sylvie 1992. Extension particles, etc. Language, Variation and Change 4. S. 179-203. Overstreet, M. 1999. Whales. Candlelight, and ’Stuff’ Like That. General Extenders in English Discourse. Oxford: Oxford University Press. _______________________________________________________________ *Mats Nylund,* Svenska social- och kommunalhögskolan Den dialogiska produktionen av moraliska ställningstaganden i populära nyhetsmedier: Några preliminära tankar kring ett forskningsprojekt The aim is to analyze moral discourse in popular news media. My point of departure is that journalism and mass media are central moral institutions in contemporary society, although their moral activities are usually implicit, mitigated and neutralized. If we take that moral discourse takes place whenever respect and approval (or disrespect or disapproval) are communicated, we surely will find a lot of it in mass media. My aim is to examine how moral statements are produced in interviews, how they are edited and recontextualised in the final news reports. I ask more specifically: How are the statements (co-) produced in the news interviews? How do the journalists contribute to the production of statements by their questions? Is there a recurrent pattern in the statements that are embedded in the news output as "sound-bites"? Is there a preference for morally loaded statements? What is the co-text of the statements in the original interview compared to the final news report? _______________________________________________________________ *Cajsa Ottesjö,* Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet "i alla fall" Jag tänker visa exempel på hur "i alla fall" i en förfältsplacering signalerar en fortsättning av ett ämne, en redogörelse eller en historia. I synnerhet när "i all fall" föregås av "men". Material ur Talspråkskorpusen, lingvistik Göteborg. Jag har sökt efter förekomster av "i alla fall" i Korpusen och skapat konkordanser med olika samförekomster. Därefter har jag genom sekvensanalys samlat de förekomster som verkar ha en pragmatisk funktion snarare än en modifierande (satsadverb enl. SAG) till en kollektion. Nästa iakttagelse jag gjorde var att "i alla fall" i den här funktionen oftast förekommer i ett förfält (Lindström 2000. Prefront-filed Auer, 1996), dvs fore det finita verbet. En fråga jag ställt mej är om "i alla fall" här är att betrakta som en pragmartikel- pragmatisk partikel. Nu tänker jag utnyttja tillfället att få andras synpunkter på mina iakttagelser. _______________________________________________________________ *Ulla Pedersen,* Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Ryska emigranter talar svenska i finlandssvensk barnlitteratur I flera finlandssvenska barnböcker ingår skildringar av utlänningar som kommer till Finland och som i olika utsträckning tillägnar sig det svenska språket. I mitt föredrag kommer jag att se närmare på två ryska emigrantdamers svenska språk, så som det återges i Marita Lindquists Marielle och Madame (1982) och i Wawa Stürmers Anita Andersson (1988). I båda romanerna skildras äldre damer som har kommit till Finland under ryska revolutionen och i deras repliker i direkt anföring finns avvikelser från normalt svenskt språkbruk. Författarna Marita Lindquist och Wawa Stürmer har emellertid valt ut några drag som får representera avvikelserna i damernas språk. I mitt föredrag kommer jag att undersöka på vilka språkliga nivåer avvikelser förekommer. I vilken mån kan man spåra dessa avvikelser som inflytande från ryska? Hur konsekventa har författarna varit när de skapat detta fiktiva språk? _______________________________________________________________ *Marja-Terttu Tryggvason,* Södertörns Högskola, Huddinge Talmängd i familjesamtal: Jämförelse mellan tre nordiska grupper I denna delstudie av ett större projekt ville man undersöka om det fanns skillnader i kommunikationsbeteende mellan tre olika nordiska grupper. Grupperna bestod av 20 finska familjer i Finland, 20 sverigefinska familjer i Sverige och 20 svenska familjer i Sverige. Familjerna som hade ett målbarn i 10-13-årsåldern jämfördes med varandra med hänsyn till talmängd vid middagsbordet. Det var alltså fråga om informell konversation. Mot anmodan skilde sig de svenska familjerna från både de finska och de sverigefinska familjerna genom att tala mera vid middagsbordet. De två senare grupperna liknade däremot varandra i kommunikationsstilen. En faktor som påverkar talmängden, nämligen pausernas längd, var betydligt kortare hos de svenska familjerna. Dessutom hade de svenska familjerna färre pauser. Enligt studien var samtalspartner inte likvärdiga utan mamman hade dominans i varje grupp.

Abstracts OFTI 18. 29-30.9.2000

Elisabeth Ahlsén, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet

Ordfinnandeproblem i tal och skrift

Två afatiker med ordfinnandeproblem, en med s k flytande tal och en med s k icke-flytande tal, studerades när de dels skriftligt, dels muntligt berättade tre berättelser. Skriftproduktionen studerades även on-line med automatisk loggning av tangentbordshändelser. Ordfinnandeproblemens (och de övriga afatiska dragens) inflytande på tal och skrift analyserades. De drag man finner i de talade och skrivna berättelserna för de två olika försökspersonerna diskuteras i relation till en integrerad modell för beskrivande av skrivproduktionsprocessen och för att jämföra den med talproduktionsprocessen. Modellen utgår från Hayes & Flowers modell för skrivprocessen (Hayes 96) och Allwoods modell för verksamhetsbaserad kommunikationsanalys (Allwood 1995, Ahlsén 1995). Konsekvenserna av analysen är ett antal antaganden om vilken roll skriven respektive talad kommunikation kan fylla i olika verksamheter för personer med olika typer av afasi.

_________________________________________________________________

Jens Allwood, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet

Dialog Modality

The purpose of this paper is to investigate Modal expressions in dialog. The focus will be on Modal expressions occurring as one-word utterances with some consideration of other short modal utterances. The modal expressions found as one-word utterances will then be used to create a taxonomy of modal short utterances.
Finally, I will also consider the use of the expressions found in utterances which are longer than one word and make some suggestions as to how this affects the meaning potential and polysemy of modal words.

_________________________________________________________________

Jan Anward, Institutionen för språk och kultur, Linköpings universitet

Det kommer att blir spännande

Jag kommer att diskutera några fall av yttranden där det uppträder en andra presensform istället för en förväntad infinitiv.

_________________________________________________________________

Gustav Bockgård, FUMS Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Gemensamt producerade konstruktioner

Jag tänkte tala om mitt nyligen påbörjade avhandlingsarbete, där jag studerar det som på engelska brukar kallas "collaboration completion" i svenskt samtalsspråk. Detta innebär att jag fokuserar på språkliga konstruktioner – ofta fristående TKE:n, men även turer som består av fler än en talare. Att det är möjligt att slutföra en konstruktion som har påbörjats av någon annan visar en förmåga hos samtalsdeltagarna själv att göra syntaktiska analyser inte bara av färdiga yttranden i efterhand, utan även under det att yttrandena produceras. Även prosodi torde här spela en viktig roll då den första talaren genom prosodiska medel kan markera sin konstruktion som färdig eller ej.

Jag har vidare tänkt undersöka vilka olika interaktionella funktioner gemensamma konstruktioner fyller; rimligt att tänka sig är att gemensam produktion även betyder gemensamt ansvar för det sagda. En annan intressant fråga är vad det är som styr vem som har rätt att bestämma en konstruktions slutliga utseende.

I föredraget har jag tänkt exemplifiera olika typer av gemensamma konstruktioner som jag har funnit i mitt material. Det handlar till exempel om att den ifyllande talarens yttrande kan vara "nödvändigt" eller optionellt. Det torde även föreligga en viktig skillnad mellan konstruktioner där den ifyllande talaren i någon bemärkelse har uppmanats att hjälpa till och när han/hon tvärtom oombedd bryter in i en annan deltagares talutrymme. Överhuvudtaget kan en mängd olika kategorier uppställas.

_________________________________________________________________

Charlotte Engblom, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet

Att räkna in sig i en grupp – skapande av identitet i samtal genom användning av vi

Undersökningen av referensen hos det gruppbetecknande pronomenet vi ingår i mitt pågående avhandlingsarbete om skapande och uttryck för identitet hos ungdomar som lever i en mångkulturell miljö. I avhandlingen är jag intresserad av hur eller om den mångkulturella miljön ger speciella förutsättningar hos ungdomar för skapandet av identitet. Med identitet menar jag situationellt relevant gruppidentitet - alltså de gruppidentiteter som i sammanhanget blir relevanta och markeras språkligt. Att anta en gruppidentitet eller att tillskriva någon annan en grupptillhörighet är att sätta individen i ett större sammanhang, och det är de sammanhangen som jag vill fokusera på.

Gruppidentitet kan uttryckas på flera sätt, men ett tydligt sätt att sätta sig själv i ett större sammanhang tillsammans med andra är att använda pronomenet vi. Syftet med min undersökning är att se närmare på uttrycken för gruppidentitet i och med användningen av pronomenet vi. Jag tittar på förekomsten av vi och de betydelser som vi har i olika yttranden. Utifrån den betydelse som pronomenet vi har i ett särskilt yttrande kan jag föra vi:na till olika grupper och se ett gruppidentitetsmönster för samtalet och för samtalets individer. Materialet består av ett videoinspelat samtal där fyra ungdomar deltar.

_________________________________________________________________

Lars Fant, Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms universitet

Gruppidentitet och intersubjektivitet i intra- och interkulturella intervjusamtal

Halvstrukturerade intervjuer är en aktivitetstyp som ställer mera elaborerade rollkrav på deltagarna än vad strikt strukturerade 'opersonliga' intervjuer gör. Framför allt kan man förvänta att båda parterna, i sin strävan att göra situationen mera konversationsliknande, lägger ner en inte föraktlig energi på att upprätta en gemensam identitet genom ömsesidig signalering av grupptillhörighet. Liksom i andra samtal kan detta förväntas ske såväl genom språklig återanvändning (upprepningar) som genom tematisk intersubjektivitetsmarkering (bekräftelse av gemensam kognitiv grund).

I ett material som består av intervjuer utförda i skandinaviskägda företag i latinamerikanska länder, där intervjupersonerna är mellannivåpersonal av såväl skandinavisk som latinamerikansk nationalitet, och intervjuargruppen består av en latinamerikansk kvinna, en skandinavisk kvinna och en skandinavisk man, har jag velat undersöka hur social distans i termer av dels nationell kultur, dels genus, hanteras med avseende på identitetsförhandlingen i samtalet.

En viktig aspekt i materialet är själva ämnet för samtalen, nämligen hur intervjuade medlemmar av den ena nationella/kulturella gruppen bedömer den motsatta gruppen (skandinaver gentemot latinamerikaner och vice versa); ämnet interfererar med den ena av distansvariablerna (nationell kultur) men inte med den andra (genus). Tre parametrar ingick i analysen: (1) etikettering av den motsatta nationella kulturen och dess medlemmar; (2) signaler för bekräftelse av gemensam grund; (3) strukturell återanvändning.

Resultaten visar att när parterna hör till skilda nationella/kulturella grupper ger intervjupersonen ifrån sig väsentligt färre negativa etiketter, vilket i sig är föga förvånande. Samtidigt ökar mängden feedbacksignaler hos båda parterna avsevärt - dock utan någon motsvarande ökning i proportionen av faktiska intersubjektititetssignaler. Framför allt sker en ökning i mängden strukturella återanvändningar. Variabeln samma/olika genus ger inget tydligt utslag beträffande feedback- och intersubjektivitetssignalering men däremot vad gäller återanvändningsintensiteten, som återigen ökar när intervjuledare och intervjuperson är av olika kön. Detta ger upphov till hypotesen att strukturell återanvändning är det starkaste medlet för att kompensera social distans och därmed också för att upprätta gemensam identitet i samtal.

_________________________________________________________________

Kristina Hansson, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet
och
Ulrika Nettelbladt, Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet

Dialogisk grammatik – möjlig att anpassa till klinisk barnspråksforskning?

Barnspråkforskningen baserar sig så gott som uteslutande på talspråksdata. data från barn, vare sig de har språkstörningar eller ej, är dessutom i princip alltid dialogiska.. Detta gäller oavsett om det rör sig om s.k. spontantalsdata eller om data samlats in genom experimentella synsätt. Det förefaller därför relevant arr på sådana data pröva en grammatisk analys baserad på ett dialogistiskt synsätt (Linell, 2000), och som bl.a. innefattar begrepp som återanvändning av tidigare yttranden. Vi kommer att presentera resultat från analys av ellipser, reaktiva och elicitativa yttranden, tillägg samt strukturbrytande konstruktioner i några dialoger där en av parterna är ett barn med språkstörning. Resultaten diskuteras utifrån hur en sådan analys kan kombineras med traditionella grammatiska analyser, och vilka implikationer resultaten kan få.

_________________________________________________________________

Helga Hilmisdóttir, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet
och
CamillaWide, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet

Bara bara. Om bruket av bara som diskurspartikel i några isländska samtal

I vårt föredrag diskuterar vi bruket av bara som diskurspartikel i några isländska samtal, ett vardagssamtal mellan vänner och ett antal kortare samtal som ingår i två radioprogram (ett ungdomsprogram och ett uppringningsprogram). Materialet är knappt två timmar långt och innehåller sammanlagt 226 belägg på bara.

Liksom i svenskan har bara i isländskan ofta en pragmatisk funktion. Denna funktion demonstreras i isländska ordböcker med hjälp av språkprov men har i övrigt inte undersökts i större utsträckning. Syftet med vår undersökning är därför att kartlägga vilka de pragmatiska funktionerna är. I vår kartläggning stöder vi oss delvis på forskningsresultat om bara resp. ba i svenskan (Wijk-Andersson1991, Eriksson 1992).

Våra resultat tyder på att bara är ytterst frekvent i isländskt samtalsspråk. bara kan dels förekomma i flera positioner inom turer och satser, och dels ha ett antal olika funktioner. En del av dessa funktioner motsvarar de funktioner som ba/bara har i svenskan, men det isländska bara har också vissa funktioner som bara/ba inte har i svenskan.

Eriksson, Mats. 1992. Ett fall av grammatikalisering i modern svenska: ba i ungdomars talspråk. SoLiD nr 1. FUMS rapport nr. 166. Uppsala.

Wijk-Andersson, Elsie. 1991. Bara i fokus. En semantisk-syntaktisk studie av bara och dess ekvivalenter i nysvenskt skriftspråk. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 27.

_________________________________________________________________

Cilla Häggkvist, Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms universitet

Delad världsbild i diskussioner. En jämförelse mellan intra- och interkulturella flerpartssamtal

I alla samtal förutsätter deltagarna ett visst mått av förståelse sinsemellan. Det kan handla om att man antar viss delad kunskap om omvärlden, ungefär samma samtalsämne i en diskussion eller en gemensam samtalskod. Graden av gemensam kunskap, eller common ground, framförhandlas kontinuerligt och är olika hög i olika slags samtal. Common ground kan både överskattas och underskattas. I en kontrastiv studie interkulturella samtal, mellan svenska och spanska universitetsstuderande, ser man hur deltagarnas antaganden om common ground och den faktiska nivån på densamma påverkar deras sätt att introducera, utveckla och avsluta samtalsämnen. Ett av de viktigaste resultaten är att överskattad common ground ofta leder till abrupta (icke-relaterade och icke-framförhandlade) ämnesbyten.

_________________________________________________________________

Birgitta Johansson-Hidén, Psykologi avdelningen, Karlstads universitet

Pratet i arbetsplatsgruppen. Studier genomförda med hjälp av IR- och episodanalys

The background for the present thesis was a number of action research projects conducted in the region, aiming to improve communication in the organizations involved. The research object was communication in departmental groups within organizations, and the main research problem was: How can discussions in groups be described and analyzed? The research problem was further narrowed down to focusing on the verbal interactionof the discussion.

The different theoretical perspectives within the body of research on verbal interaction were examined and discussed, and modern dialogue theory was dealt with more closely. A number of empirical models of analysis were presented and discussed.

For analyzing dynamics, dominance and coherence of the discussion, the initiative-response analysis, the IR analysis (Linell & Gustavsson, 1987) was chosen. The IR analysis was then further developed to be applicable to group discussions. In order to study the topical content and the more global structure of the discussions more closely, the topical episode analysis, TEA, was chosen (Linell & Korolija, 1995). A quantitative analysis of dominance and a tentative analysis of special cases of co-occurring speech were also performed.

Eighteen groups that had experienced different type and degree of influence on communication were selected for the study. Nine groups came from a group of companies within the steel industry, and nine from a dental care organization.

The result showed that the group discussions could be described from three types of dynamics and dominance aspects, and two types of coherence aspects.

The greatest difference between the group discussions was that the dental care groups were more formal and also less dynamic as a whole, while the steel industry discussions were more informal with a higher degree of dynamics. The dental care discussions also contained more quantitative and content dominance relations between the participants.

At an individual level, the group leaders clearly dominated the discussion. Several gender-related communication patterns identified in earlier research were also confirmed in this study.

The coding categories of the IR analysis proved to be well suited for capturing the verbal interaction. One especially interesting feature of this method compared to other methods of analysis was the application of the coding categories.

The strategy can be described as “dialogical”function coding.

The present research lies in an area between social psychology and sociolinguistics. It contributes to the development of methods and instruments for studying verbal interaction in workplace groups, in order to increase the awareness of verbal communication patterns, and to facilitate their development.

Johansson-Hidén, B. (1998). Analyzing talk in the workplace group: Dynamics, dominance and coherence. Department of Psychology, Göteborg University, Sweden

Key Words: Group discussion, verbal interaction, workplace, LOM, dialogue, dialogism, dynamics, dominance, coherence, initiative-response analysis, topical episode analysis.

_________________________________________________________________

Karin Junefelt, , Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet

"The Child´s the father of the man" eller när empirin utmanar teorin

Mot bakgrund av olika och liknande toretiska prespektiv (Chomsky, Piaget, Vygotsky, Bakhtin och Bateson) studeras ett videoinspelat material bestående av s.k. egocentriskt tal hos ett blint barn som just har påbörjat sin "literata" utveckling.

Syftet med undersökningen var ursprungligen att söka förstå det blinda barnets språk- och jagutveckling. Barnet har dock varit större än forskaren och utmanat rådande teorier.

_________________________________________________________________

Susanna Karlsson, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Tro, tycka och veta i gymnasisters samtal

Tonåren är en period när det är extra viktigt att inte tappa ansiktet inför kamraterna, eller avvika från mängden. Att undvika att språkligt trampa någon på tårna, samtidigt som man deltar i ett samtal där man uppmanas att komma med egna åsikter men ändå inte skilja ut sig från gruppen, är sällan en enkel uppgift. Det krävs fungerande redskap för att klara detta. Ett sätt att göra detta är att använda sig av ansiktsräddande ord och formuleringar, som tex nog, kanske och jag tror.

I den här undersökningen har jag undersökt hur ungdomar använder verben tro, tycka och veta för att stödja varandra och rädda sina egna ansikten inför varandra. De funktioner verben visat sig ha, är framför allt, förutom rotbetydelsen, en ansiktsräddande och en samtalsstödjande funktion.

_________________________________________________________________

Hanna Lehti-Eklund, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet

Vi måste berätta olennaiset asiat. Om kodväxling mellan svenska och finska i svenska språkbadsklassrum

I språkbadsklassrum i likhet med andra klasser med tvåspråkiga elever växlar eleverna mellan sina två språk. Frågan om hur växlingen sker och vad den beror på har dock inte utretts tillräckligt (se Tarone & Swain 1995). Vissa rapporter bl.a. från spanskt språkbad i Minnesota visar att det i språkbadsklassrummen tycks råda diglossi som ökar när eleverna blir äldre. Andra språket används i övningsbaserade situationer, medan S1 reserveras för informell social interaktion (Parker et al. 1995). I en undersökning gjord i andra och sjätte klass i finska språkbadsklassrum verkade språkanvändningen basera sig på liknande premisser. I situationer som kontrollerades av läraren utgick eleverna från svenska som samtalsspråk, medan eleverna i gruppsamtal som de inte tolkade som undervisning övergick till att tala finska (Lehti-Eklund 1999).

I mitt föredrag kommer jag att diskutera kodväxlingen under dictoglossövningar inspelade våren 2000 i femte, sjunde och åttonde klass i fem svenska språkbadsklasser i södra Finland. De samtal som studeras uppvisar inte enbart ett mönster utan en större variation vad gäller kodväxling. Föredraget behandlar frågan om vilka typer av kodväxling som förekommer och hur frekventa de är. Det förekommer skillnader både mellan olika individer och olika klassrum. Växlingen mellan språken tycks inte nödvändigtvis bero på bristande färdigheter i andra språket utan på flera faktorer, bl.a. kommunikativa vanor i klassrummet.

Litteratur:

Lehti-Eklund, Hanna. 1999. Om språkbadssamtal i Helsingforsregionen. I: Andersson, Lars-Gunnar et al. (utg.) Svenskans beskrivning, 207–214.

Parker, James E., Heitzman, Shirley M., Fjerstad, Amy M., Babbs, Lisa M. & Cohen, Andrew D. 1995. Exploring the Role of Foreign Language in Immersion Education. I: Eckman, Fred R. et al. (ed.) Second Language Acquisition Theory and Pedagogy. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum, 235–253.

Tarone, Elaine & Swain, Merrill. 1995. A Sociolinguistic Perspective on Second Language Use in Immersion Classrooms. I: The Modern Language Journal 79, ii, 166–178.

_________________________________________________________________

Per Linell, , Tema Kommunikation, Linköpings universitet
och
JohanHofvendahl, SKOLliv, Arbetslivsinstitutet, Stockholm

Flerledade frågor i institutionella samtal

FORM AND FUNCTION OF MULTI-UNIT QUESTIONS IN INSTITUTIONAL INTERACTION

Two implicit assumptions of a speech-act theoretical approach to linguistic action are:

a question is prototypically expressed trough a sentence (i.e. a one-unit utterance) in interrogative format, and
the act of issuing a question is an active, initiatory intervention in discourse, rather than a response to prior talk.

Empirical research on talk-in-interaction shows that both these assumptions are by and large mistaken. That is, many questions are different from the single interrogative sentence, either by employing a multi-unit design, or by having an "elliptic" format (which is less than a full interrogative sentence). At the same time, many questions are responsive in nature (e.g. counter-questions, specifying questions, repair initiations).

In this paper, I shall analyse primarily multi-unit questions. data are drawn from institutional interaction; talks in legal, medical and social welfare contexts, i.e. activities in which a lot of questions are asked (by the professional parties). Why do so many questions deviate from the straight interrogative one-unit format in these kinds of question-oriented talk?

I shall report on a pilot study of the syntactic, semantic and pragmatic relations between units (TCUs) within multi-unit questioning turns. I will discuss some of the sequential and contextual conditions to which questions designs are responsive.

_________________________________________________________________

Camilla Lindholm, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet

Bruket av flerledade frågeturer i samtal mellan läkare och patient

Tidigare samtalsanalytiska studier har utforskat bruket av frågor i samtal mellan läkare och patient. Forskare som West (1983) och Frankel (1990) har visat att frågor ställda av läkaren är mycket frekventa i samtal av denna typ, medan patienter ställer få frågor och de frågor som patienterna ställer ofta konstrueras som disprefererade. De tidigare undersökningarna har emellertid koncentrerats på vissa aspekter på bruket av frågor i läkare -patientsamtal, t.ex. på topikstrukturen. Det finns därför ett behov av ytterligare undersökningar för att erhålla fördjupade insikter i hur frågor används i läkarsamtal.

I detta föredrag ställs bruket av flerledade frågeturer i fokus. Med en flerledad frågetur avses en sådan tur, som innehåller minst två turkonstruktionsenheter, varav åtminstone den ena har formen eller funktionen av en fråga. En flerledad frågetur kan t.ex. bestå av flera interrogativa turkonstruktionsenheter eller av en kombination av interrogativa och deklarativa turkonstruktionsenheter. Detta fenomen har undersökts i tidigare studier av nyhetsintervjuer (Heritage & Roth 1995, Nylund 2000) och samtal i fokusgrupper (Puchta & Potter 1999). Någon omfattande studie av flerledade frågeturer i samtal mellan läkare och patient föreligger inte, även om ämnet tangeras i en undersökning gällande patienters initiativ i uppföljningssamtal (Sandén m.fl. 1999).

I mitt föredrag koncentrerar jag mig på bruket av och funktionerna hos en särskild typ av flerledade frågeturer, turer som består av två eller flera turkonstruktionsenheter med interrogativ syntax. Materialet består av sammanlagt 20 videoinspelade läkarkonsultationer, vilka samlats in inom ett projekt med namnet Interaktion i en institutionell kontext. Analysen utförs med särskild hänsyn till den mer omfattande sekvens i vilken den flerledade frågeturen ingår: vad som föregår frågeturen och vad som följer efter den i samtalet.

Referenser:

Frankel, R. M., 1990: Talking in interviews: A dispreference for patient-initiated questions in physician - patient encounters. I: Psathas, G. (ed.), Interaction competence. Lanham MD. S. 231 - 262.

Heritage, J. & Roth, A., 1995: Grammar and institution: Questions and questioning in the broadcast news interview. I: Research on Language and Social Interaction 28. S. 1 -60.

Nylund, M., 2000: Iscensatt interaktion. Strukturer och strategier i politiska mediesamtal. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 622. Svenska Litteratursällskapet i Finland. Helsingfors.

Puchta, C. & Potter, J., 1999: Asking elaborade questions: Focus groups and the management of spontaneity. I: Journal of Sociolinguistics 3 (3). S. 314 - 335.

Sandén, I., Sätterlund Larsson, U., Eriksson, C. & Linell, P., 1999: Patients’ initiatives in

check-up talks after surgery for testicular cancer. Tema K. Linköping. Ms.

West, C., 1983: »Ask me no questions...». An analysis of queries and replies in physician-patient dialogues. I: Fisher, S. & Todd, A. (ed.), The social organization of doctor-patient communication. Centre for Applied Linguistic, Washington DC. S. 75 - 105.

_________________________________________________________________

CocoNorén, Romanska institutionen, Uppsala universitet

Registermarkörer i talad mediefranska

Utgångspunkten i den här presentationen är ett nystartat projekt "Särdrag i talad mediefranska" mellan Romanska institutionen i Uppsala och Institutionen för franska och italienska i Stockholm. Projektet tar i sin första etapp sikte på att fånga strukturella, retoriska och interaktionella karaktäristika i några subtyper av talad mediadiskurs: nyhetsuppläsning, intervjuer, debatter, "soffprogram", sportreferat mm. Denna första etapp avses lägga grunden för ett studium av register och registerväxling i den talade mediafranskan.

Projektet bör närmast betraktas som diskurs- och variationsforskning, och utgår från en diskurstypologisk ansats. Medan det i tidigare fransk språkvetenskap varit kutym att utgå från ett större antal olika språkregister antar projektet den mera operationella hypotesen om huvudsakligen två: formellt resp. informellt språk.

Bland de strukturella fenomen som undersöks i första etappen kan nämnas förutom fonetiska registermarkörer och morfosyntaktiska som användning av vissa satsförkortningar, vissa typer av adjektivattribut, inversion av subjekt-predikatsföljden, tempusanvändning, samt förekomsten av dislokering och fokaliseringstyper. Retoriskt-argumentativt undersöks olika konnexionstyper och dessas eventuella markörer, samt omformuleringstyper och polyfona strukturer. Samtalsanalytiskt kommer olika preferensmönster att studeras. Den språkliga formen kommer således fortlöpande att sättas i samband med kommunikativa intentioner och preferensstrukturer.

Vi kommer ge en allmän presentation av projektet, samt närmare ta upp vissa delproblem främst inom de retorisk-argumentativa området.

_________________________________________________________________

Catrin Norrby, Dept of German & Swedish Studies,University of Melbourne/ Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

’Set-marking tags’ eller interaktionella markörer? En diskussion av påhängsuttryck av typen eller nåt, å så och å såhär

I föredraget diskuterar jag vilka funktioner som påhängsuttryck av typen å så, å sånt, eller nåt och eller så fyller i informella samtal, där de förekommer med hög frekvens. Tidigare forskning har ofta tagit fasta på uttryckens referentiella funktion och analyserat dem som ’set marking tags’ (Dines 1980), med huvudfunktionen att relatera delar till en mer generell, överordnad kategori. Vid sidan av en sådan huvudfunktion har uttryckens interaktionella potential också noterats, där användningen kopplats till såväl turtagningsmekanismerna (t.ex. Dubois 1992) som till relationerna mellan deltagarna och talarens attityder till det som sägs (t.ex. Aijmer 1985, Overstreet 1999).

Med hjälp av såväl kvantitativa resultat som kvalitativa exempel vill jag visa att uttrycken dels är mångfunktionella, dels kan ordnas hierarkiskt utmed en skala där vissa påhängsuttryck (å sånt, eller nåt, eller nånting) är typiska ’set marking tags’, medan andra främst fyller en interaktionell funktion och närmast kan beskrivas som en sorts diskurspartiklar (å så, å såhär, å sådär).

Materialet för undersökningen utgörs av 577 förekomster (eller uttryckt som relativ frekvens, ca 62 förekomster per 10 000 ord) av olika påhängsuttryck vilka återfinns i 14 informella gruppintervjuer med gymnasieungdomar (7 kvinnliga och 7 manliga grupper) som spelats in inom ramen för forskningsprojektet Gymnasisters språk- och musikvärldar (GSM) vid Göteborgs Universitet.

Referenser
Aijmer, Karin 1985. ‘What happens at the end of our utterances? – the use of utterance final tags introduced by ‘and’ and ‘or’. I: Togeby, Ole (ed.). Papers from the Eighth Scandinavian Conference of Linguistics Institut for Nordisk Filologi Københavns Universitet: Copenhagen. 366-389.

Dines, Elizabeth 1980. Variation in discourse – ‘and stuff like that’ Language in Society 9. S. 13-31.

Dubois, Sylvie 1992. Extension particles, etc. Language, Variation and Change 4. S. 179-203.

Overstreet, M. 1999. Whales. Candlelight, and ’Stuff’ Like That. General Extenders in English Discourse. Oxford: Oxford University Press.

_______________________________________________________________

Mats Nylund, Svenska social- och kommunalhögskolan

Den dialogiska produktionen av moraliska ställningstaganden i populära nyhetsmedier: Några preliminära tankar kring ett forskningsprojekt

The aim is to analyze moral discourse in popular news media. My point of departure is that journalism and mass media are central moral institutions in contemporary society, although their moral activities are usually implicit, mitigated and neutralized. If we take that moral discourse takes place whenever respect and approval (or disrespect or disapproval) are communicated, we surely will find a lot of it in mass media. My aim is to examine how moral statements are produced in interviews, how they are edited and recontextualised in the final news reports. I ask more specifically: How are the statements (co-) produced in the news interviews? How do the journalists contribute to the production of statements by their questions? Is there a recurrent pattern in the statements that are embedded in the news output as "sound-bites"? Is there a preference for morally loaded statements? What is the co-text of the statements in the original interview compared to the final news report?

_______________________________________________________________

Cajsa Ottesjö, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet

"i alla fall"

Jag tänker visa exempel på hur "i alla fall" i en förfältsplacering signalerar en fortsättning av ett ämne, en redogörelse eller en historia. I synnerhet när "i all fall" föregås av "men".

Material ur Talspråkskorpusen, lingvistik Göteborg.

Jag har sökt efter förekomster av "i alla fall" i Korpusen och skapat konkordanser med olika samförekomster. Därefter har jag genom sekvensanalys samlat de förekomster som verkar ha en pragmatisk funktion snarare än en modifierande (satsadverb enl. SAG) till en kollektion. Nästa iakttagelse jag gjorde var att "i alla fall" i den här funktionen oftast förekommer i ett förfält (Lindström 2000. Prefront-filed Auer, 1996), dvs fore det finita verbet. En fråga jag ställt mej är om "i alla fall" här är att betrakta som en pragmartikel- pragmatisk partikel. Nu tänker jag utnyttja tillfället att få andras synpunkter på mina iakttagelser.

_______________________________________________________________

Ulla Pedersen, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet

Ryska emigranter talar svenska i finlandssvensk barnlitteratur

I flera finlandssvenska barnböcker ingår skildringar av utlänningar som kommer till Finland och som i olika utsträckning tillägnar sig det svenska språket. I mitt föredrag kommer jag att se närmare på två ryska emigrantdamers svenska språk, så som det återges i Marita Lindquists Marielle och Madame (1982) och i Wawa Stürmers Anita Andersson (1988). I båda romanerna skildras äldre damer som har kommit till Finland under ryska revolutionen och i deras repliker i direkt anföring finns avvikelser från normalt svenskt språkbruk. Författarna Marita Lindquist och Wawa Stürmer har emellertid valt ut några drag som får representera avvikelserna i damernas språk. I mitt föredrag kommer jag att undersöka på vilka språkliga nivåer avvikelser förekommer. I vilken mån kan man spåra dessa avvikelser som inflytande från ryska? Hur konsekventa har författarna varit när de skapat detta fiktiva språk?

_______________________________________________________________

Marja-Terttu Tryggvason, Södertörns Högskola, Huddinge

Talmängd i familjesamtal: Jämförelse mellan tre nordiska grupper

I denna delstudie av ett större projekt ville man undersöka om det fanns skillnader i kommunikationsbeteende mellan tre olika nordiska grupper. Grupperna bestod av 20 finska familjer i Finland, 20 sverigefinska familjer i Sverige och 20 svenska familjer i Sverige. Familjerna som hade ett målbarn i 10-13-årsåldern jämfördes med varandra med hänsyn till talmängd vid middagsbordet. Det var alltså fråga om informell konversation.

Mot anmodan skilde sig de svenska familjerna från både de finska och de sverigefinska familjerna genom att tala mera vid middagsbordet. De två senare grupperna liknade däremot varandra i kommunikationsstilen. En faktor som påverkar talmängden, nämligen pausernas längd, var betydligt kortare hos de svenska familjerna. Dessutom hade de svenska familjerna färre pauser. Enligt studien var samtalspartner inte likvärdiga utan mamman hade dominans i varje grupp.