Föredrag presenteras med abstracts efter hand som de anmäls.

1)
Jan Anward
Institutionen för språk och kultur, Linköpings universitet

'INRE' OCH 'YTTRE' GRAMMATISKA RELATIONER

I samtalsspråk ingår grammatiska relationer i strikt mening, sådana som objekt och samordning, dvs. relationer mellan led i oklanderliga syntaktiska enheter, i en vidare uppsättning möjliga relationer mellan på varandra följande satser och fraser. Man kunde vilja reservera termen grammatik för den snävare uppsättningen relationer men jag har svårt att se varför. I mitt föredrag ska jag argumentera för att en sådan inskräkning i själva verket är både godtycklig och icke önskvärd. Jag vill också pröva tankegången att det, både historiskt och när det gäller den personliga språkutvecklingen, är rimligt att se skriftspråket som en slags inskränkning och disciplinering av de uttrycksmöjligheter som står till buds i samtalsspråket.

Anward, Jan 2000. 'Allt du önskar kan du få? Om SAG och talspråket'. Språk och stil 10. 197-220. Också http://www.nordiska.uu.se/samtal/index.html (via Publikationer).
Anward, Jan 2001. 'Mer om talspråksgrammatik'. Utkommer i Språkvård 3-2001.

2)
Nils Dahlbäck
Institutionen för datavetenskap, Linköpings unversitet

PRATA MED DATOR PÅ MODERSMÅL ELLER ANDRASPRÅK
– SAMMA SOCIALA REAKTIONER?

Tidigare forskning av Reeves och Nass (se t.ex. boken "The Media Equation", 1996) har visat att vi när vi använder interaktiva media visar upp samma slags sociala reaktionsmönster i denna situation som vi gör i samtal med andra människor. Men vad händer om man ej använder sitt modersmål i detta sammanhang? Det finns två delfrågor av intresse här.
1. Uppfattar vi de sociala signalerna på samma sätt om vi t.ex.som svenskar använder engelska i denna interaktion?
2. Föredrar vi en 'korrekt' engelska i dessa sammanhang, eller föredrar vi någon som talar som vi gör?
Dessa frågor studeras i ett pågående samarbete mellan Linköpings universitet och Stanford University. Jag kommer att ge en kort bakgrund, presentera resultaten av en studie som rör den andra frågan, och presentera några tankar kring en planerad studie av den första.

3)
Maria Green-Vänttinen & Hanna Lehti-Eklund
Institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet

UPPREPNINGAR I VARDAGLIGA OCH INSTITUTIONELLA SAMTAL
De va på Fidji jo
De va på Fidji

Enligt Tannen (1987) är upprepningar en resurs varmed samtalare tillsammans kan skapa gemenskap och engagemang i samtal. DiCamilla & Anton (1997) konstaterar om upprepningar att de har både sociala och kognitiva funktioner. Vi utgår ifrån att både genren och syftet med samtalet kan avspeglas i bruket av upprepningar. Våra föredrag kommer att handla om vilka funktioner upprepningar kan ha i vardagliga och institutionella samtal.

Maria Green-Vänttinen diskuterar upprepningar i vardagliga samtal och i mötessamtal. I föredraget behandlas olika slag av responser där en samtalare ordagrant eller med små variationer upprepar delar av talarens yttrande (allo-repetition). Materialet består av samtal inspelade vid middags- och kaffebjudningar och vid möten. Upprepningar sammanförs ibland till samma kategori som uppbackningar, ifyllnader m.fl. (se t.ex. Clancy et al. 1996), eftersom upprepningar kan fungera som återkoppling till talaren. Men upprepningar används också på många andra sätt i samtal, t.ex. för att initiera reparation, för att bekräfta talarens yttrande, för att ge uttryck för insikt, för att vinna tid (stalling, se Tannen 1987), för att ge uttryck för skämt och humor osv. I föredraget fokuseras särskilt på den roll upprepningar spelar i olika typer av förhandlingar, då samtalsdeltagarna tillsammans försöker uppnå samförstånd om t.ex. var en plats är belägen eller vem man talar om.

Hanna Lehti-Eklund diskuterar upprepning i s.k. dictoglossamtal. Materialet består av samtal inspelade våren 2000 i årskurserna 5, 7 och 8 i svenska språkbadsklasser i Helsingforsregionen. Gruppsamtalen ingår som en del i s.k. dictoglossövningar som består av diktamen under vilken eleverna gör anteckningar och gruppsamtal under vilka eleverna rekonstruerar originaltexten (se t.ex. Lindberg 1999). Den här typen av övningar har bl.a. använts i franskspråkigt språkbad i Kanada där man har sökt efter övningsformer som skulle få eleverna att tala franska och fokusera på strukturer i språket (se t.ex. Kowal & Swain 1997).

Ett syfte med undersökningen har varit att ta reda på vilka språkliga handlingar dictoglossamtalen består av. Det har visat sig att upprepningar vid sidan av reparationer hör till de viktigaste handlingarna. Eftersom målsättningen i dictoglossamtal är att skapa en gemensam text, byggs samtalen upp av förslag som kritiseras och får motförslag. Med upprepning håller eleverna texten framme under formuleringen. Genom att upprepa texten kan de också acceptera varandras förslag eller visa att de har förstått dem.

Litteratur

Clancy, P.M., Thompson, S.A. Suzuki, R. & Tao, H. 1996. The conversational use of reactive tokens in English, Japanese, and Mandarin. Journal of Pragmatics 26, 355-387.
DiCamilla, Frederick J. & Anton, Marta. 1997. Repetition in the Collaborative Discourse of L2 Learners: A Vygotskian Perspective. I: The Canadian Modern Language Review 53, 4, 609–633.
Kowal, M. & Swain, M. 1997. From semantic to syntactic processing. I: Johnson, R. K. & Swain, M (ed.) Immersion Education: International Perspectives. Cambridge: Cambridge University Press, 284–309.
Lindberg, I. 1999. Några forskningsperspektiv på interaktionens roll i andraspråksinlärning. I: Börjestam Uhlmann, Ulla et al. (utg.) P.S. Postscriptum. Språkliga studier till minnet av Elsie Wijk-Andersson. 22 april 1999. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Tannen, D. 1987. Repetition in conversation: toward a poetics of talk. Language 63 (3), 574-605.

4)
Birgitta Johansson-Hidén, Erica Sandlund
och Yvonne Friman
Avdelningen för psykologi, Karlstads Universitet

BRANDMÄNS TANKAR, KÄNSLOR OCH INTERAKTION OM ETISKA PRIORITERINGAR I RÄDDNINGSAKTIONER
– ETT EXEMPEL PÅ STYRKAN I ATT ANVÄNDA OLIKA ANALYSER PÅ SAMMA DATAMATERIAL

Föreliggande studie är en är pilotstudie inför ett större flervetenskapligt projekt som planeras på uppdrag av Räddningsverket. Pilotstudien har fokus på brandmäns etiska prioriteringar och värdegrunder i den konkreta räddningsaktionen. Den kommande huvudstudien skall studera rådande etiska värderingar och prioriteringar hos personal på olika avdelningar och hierarkiska nivåer inom Räddningsverket i syfte att eventuellt kunna förnya och förbättra befintliga policydokument i takt med skiftande samhällsvärderingar.

Två tjänstgörande brandmannagrupper i en mellanstor svensk stad deltog i pilotstudien. Brandmännen valde själva ut två komplicerade räddningsaktioner där de varit tvungna att göra prioriteringar. Enskilda intervjuer angående räddningsaktionerna genomfördes, varpå informationsteknologiska processkartor över handlingsförloppen konstruerades. Därefter deltog brandmännen i en fokusgruppdiskussion kring processkartorna. Diskussionen handlade om brandmännens känslor och tankar omkring händelseförloppen.

Video- och bandinspelat material transkriberades och de tre samtalsforskarna i projektet genomförde fyra olika analysmetoder av gruppdiskussionens innehåll och interaktion. IR och TEA (Initiativ och responsanalysen på gruppnivå, samt Topical Episode Analysis) användes för att åskådliggöra diskussionens verbalt burna interaktionella dynamik, dominans, koherens och ämnesinnehåll. CA (Conversation Analysis) tillämpades för att identifiera social struktur och specifika samtalsmönster, och EPP-metoden (Empirical Phenomenological Psychological method) användes för att kartlägga tanke- och känslostrukturer kring etiska förhållningssätt hos brandmännen. Analyserna genomfördes separat och resultaten jämfördes och diskuterades slutligen gemensamt. Användandet av de olika metoderna i kombination upplevdes som en stor styrka, och gav en helhetsbild av innehåll och interaktionsmönster samtidigt som resultaten validerades. Resultatet visade att det inledningsvis var svårt för brandmännen att se några etiska dilemman, eftersom man alltid gjorde så gott man någonsin kunde. Det fanns ett känslo- och förnuftsmässigt motstånd mot att problematisera handlandet i räddningsaktionen. Ett framträdande tanke-, känslomässigt och etiskt dilemma fanns dock i samband med; ”Att eventuellt inte kunna rädda liv och att riskera sitt eget liv”.

I fokusgruppsinteraktionen visade sig gruppens socialt konstruerade normering och verklighetsuppfattning, vilket bekräftades av de övriga analyserna. Avvikande åsikter regleras och repareras av i synnerhet en av de äldre, mer erfarna brandmännen till dess att en ytkonsensus uppstod.

5)
Vesa Leppänen
Arbetslivsinstitutet Syd, Malmö

TELEFONSAMTAL TILL PRIMÄRVÅRDEN
– DIREKTA OCH INDIREKTA BESKED OM TILLGÅNG TILL LÄKARVÅRD

De flesta av oss ringer till en vårdcentral när vi upptäcker nya medicinska besvär som vi behöver hjälp med. I telefon möter vi oftast en sjuksköterska vars uppgift är att utforska problemen, ge råd om självhjälp, boka in tid hos läkare och andra vårdgivare vid vårdcentralerna, osv. Denna studie handlar om samtal i vilka sköterskorna talar om för uppringarna att de får träffa läkare. Empiriska data består av 276 telefonsamtal till 13 olika sköterskor vid 6 olika vårdcentraler. Det visade sig att besked om läkarvård kunde ges direkt eller indirekt.

Majoriteten av beskeden gavs på ett indirekt vis (drygt 75%). I dessa samtal uttalades aldrig explicit att uppringarna bör eller skall få träffa läkare. Istället meddelade sköterskorna ett datum och/eller en tidpunkt då den hjälpsökande kan få träffa en läkare ("klockan tre, går det bra?"). Ofta föregicks dessa besked av att sköterskorna med olika frågor indikerade att läkarbesök övervägs/har beslutats (genom frågor om vilka läkare de hjälpsökande brukar träffa, vilket personnummer de har, var de bor, osv.) De indirekta beskeden kunde också föregås av villkorliga besked ("nu ska vi se om det finns några tider kvar").

I en mindre del av samtalen (17 stycken) gavs beskeden direkt (t.ex. "du behöver ju komma hit så nån får titta på dig" eller "men då tycker ja att en doktor ska titta på de idag?"). I 11 av dessa 17 samtal förklarar sköterskorna varför uppringarna ska träffa läkare (t.ex. "för han har så pass hög feber" eller "för att de här som du säjer att de e varmt,"). I 3 av de 11 samtal där förklaringar ges uttrycker sköterskorna också tentativa diagnoser ("kan va: att där är nån form av infektion eller något sådant?").

De indirekta beskeden kan tolkas som ett slags "insläppanden" av uppringarna. De får träffa läkare utan att sköterskorna aktivt förespråkar att så bör ske. De direkta beskeden kan tolkas som mer aktiva betonanden av att uppringarna bör träffa läkare. De direkta beskeden tenderar att framför allt användas när hjälpsökande uppvisar extraordinära medicinska omständigheter (13 av 17 samtal, t.ex. när hjälpsökande uppvisar symtom vilka, i och för sig, är tillräckliga för att motivera läkarbesök, men där ytterligare symtom tyder på att problemen möjligen är andra, mer allvarliga).

6)
Maria Lindgren
Institutionen för humaniora, Växjö universitet

LÖNESAMTAL MELLAN CHEFER OCH MEDARBETARE

I anslutning till s.k. individuell lönesättning har individuella lönesamtal förts in på en hel del arbetsplatser. På några förutsätts dessa integreras med utvecklingssamtalen som chefer och medarbetare genomför årligen medan samtalstyperna hålls åtskilda på andra.

I en undersökning som jag gjort om utvecklingssamtal visade det sig att det inte blir någon diskussion eller argumentation om lönen när frågan tas upp under de omständigheter som finns i samtalstypen. Detta även när lönen finns på utvecklingssamtalets agenda.

I mitt anförande kommer jag att visa hur chefer och medarbetare behandlar frågan om medarbetarens lön i några utvecklingssamtal. Jag kommer också att presentera några idéer om en fördjupad studie av lönesamtal, vilken jag vill göra som en kritisk diskursanalys (Fairclough (1992 och senare). Denna vill jag anlägga genusaspekter på eftersom löneklyftorna mellan kvinnor och män har ökat under senare år, och en bidragande orsak till detta kan vara de individuella lönesamtalen som cheferna genomför med sina anställda.

7)
Jan Einarsson
Institutionen för humaniora, Växjö universitet

BRON OCH SPRÅKEN
- EN UNDERSÖKNING AV DANSK-SVENSK SPRÅKFÖRSTÅELSE

Den 1 juli år 2000 invigdes Öresundsbron. Därmed skapades en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark, och man kan ställa frågan om detta kommer att innebära ökad kommunikation och integration i närområdet. Om så blir fallet leder detta till följdfrågan om språkförståelsen mellan svenskar och danskar kommer att öka.

Med syftet att undersöka hur mycket svenska och danska gymnasister på båda sidor om Öresund förstår av varandras språk vid tiden för för broöppningen bildades under våren 2000 en projektgrupp vid Nordiska språk i Lund. Gruppen undersöker förståelse i tal och skrift, attityder och kontakter. Tanken är att undersökningen ska upprepas om fem och tio år, för att vi på så sätt ska få en uppfattning om huruvida förståelsen och attityderna förändras i regionen.

Det finns en dansk del av projektet vid Institut for nordisk filologi, Köpenhamns universitet. Syftet med den danska delen är att undersöka hur kommunikationen fungerar i samtalsgrupper på arbetsplatser där både svensktalande och dansktalande är anställda. Förekommer ackommodation, dvs. använder de samtalande sig av olika strategier för att göra sig förstådda av dem som talar grannspråket, i så fall hur och i vilken utsträckning?

Det är uppläggning och resultat huvudsakligen från den svenska delen som ska presenteras.

8)
Gustav Bockgård
FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

SYNTAKTISKA ENHETER I SVENSKT SAMTALSSPRÅK

Jag ämnar utifrån en empirsk undersökning studera vilka syntaktiska enheter som tycks vara viktiga i svenskt samtalsspråk. Med ”viktiga” avser jag att de används frekvent, men framför allt att de används som just enheter, det vill säga att en talare inte gärna producerar bara en del av enheten i fråga. För att undersöka detta studerar jag vissa typer av sekvenser, hämtade från samtal av vitt skilda slag, där enskilda samtalsdeltagare inte talar i hela meningar (meningsekvivalenter, turkonstruktionsenheter etc.) utan i stället avslutar den konstruktion som någon annan har påbörjat. Härigenom kan man bland annat se om den ifyllande talaren förefaller att komma in på någon bestämd positionen i konstruktionen, det vill säga inte mitt i en starkt sammanbunden enhet, eller om han då han kommer in väljer att upprepa en del av den dittills producerade konstruktionen på ett sådant sätt att han börjar där en viss enhet börjar.

Om några tydliga regelbundenheter inte uppenbaras kan nästa steg vara att fråga sig om enheterna bestäms av något annat än syntax. (Vid författandet av detta abstract var undersökningen ännu ej fullbordad.)

Någorlunda motsvarande undersökningar har gjorts på engelsk samtalsmaterial – att jämföra mina resultat med resultataten från dessa undersökningar är naturligtvis också av intresse.

I förlängningen skulle en undersökning av denna typ kunna hjälpa till att befria samtalsgrammatiken från de enheter som skriftspråkstraditionen och skriftspråksgrammatiken har pålagt den.

9)
Jens Allwood
Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet

KORTA YTTRANDEN

Föredraget beskriver korta yttranden (1-5 ord) i samtal. Först ges en kvantitativ beskrivning. Vilken relativ andel av yttranden är korta och vilka ordklasser representerar de? Nästa mål är att ge en kontextuell, mera kvalitativ beskrivning. Vad används korta yttranden till i kontext? Det tredje syftet är att diskutera hur korta yttranden bör representeras syntaktiskt, semantiskt och pragmatiskt. Bör man anta koverta representationer och se dem som ellipitiska eller är någon annan analys möjlig?

10)
Ing-Mari Tallberg
Enheten för logopedi och foniatri, Karolinska Institutet

ANALYS AV HUR TAL VANDRAR I TID OCH RUM

Studier av förvirrat tal har visat hur detta rör sig mellan skilda typer av sk kognitiva situationer. Det verkar som om dessa kognitiva situationer motsvaras av olika minnesformer. Tre skilda typer av situationer kan beskrivas.

1. Samtalssituationen. En situation som pågår och vilken både talare och mottagare alltså känner till.
2. Den beskrivna situationen. Den situation talaren berättar om. Den beskrivna situationen hålls åtskild från samtalssituationen med hjälp av deiktiska markörer. Kunskapen är knuten till tid, rum och person.
3. Resurssituationen. En tankestruktur som används som modell för att bättre kunna beskriva något. Resurssituationen består av generell semantisk kunskap som är oberoende av tid och rum.

Genom att identifiera de olika kognitiva situationerna i stört tal kan man få en uppfattning om underliggande tankeprocesser som kunskapsanvändning, inlärning och tids och- rumsförankring. En störning i sättet att förflytta sig mentalt föreslås vara kärnan i så kallad semantisk-pragmatisk språk-störning.

11)
Elisabeth Ahlsén
Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet

KROPPSKOMMUNIKATION I SAMTAL MED AFATIKER

Den fråga som behandlas är "Vilken roll spelar kroppskommunikation i samtal med afatiker, särskilt i långa reparationssekvenser. Reparationssekvenser har studerats utifrån videobandade samtal mellan personer med och utan afasi. Raparationssekvenserna analyserades bidrag för bidrag med avseende på tal, andra ljud, miner, gester och andra rörelser av kommunikativ betydelse. Exempel på subsekvenser är: målinriktade frågor från samtalspartners följda av försök att svara som inte lyckas helt, modifierade frågor och svar eller svarsförsök, evaluerande-emotionella metasekvenser, "hint-and-guess"-sekvenser, försök att specificera bidrag och hanterande av missförstånd. Kroppskommunikation i bidragen och dess relation till tal analyserades.

Resultaten visar att kroppskommunikation lägger till information som inte uttrycks alls eller inte specificeras tillräckligt i tal, i fråga om faktainnehåll, strukturerande av interaktionen och uttryck för känslor i de allra flesta bidragen från personerna med afasi. Även de andra deltagarna använder kroppskommunikation på liknande sätt men i mycket mer begränsad omfattning. Några av de huvudsakliga användningarna av kroppskommunikation är:
1. Strukturerande och hanterande av sekvenser
2. Pekande som referens och illustration
3. Multifunktionell användning av huvudrörelser
4. Kluster av kroppsrörelser under ordsökande-faser.

12)
Bodil Hedeboe
Dansk Institut for Gymnasiepædagogik (DIG),
Syddansk Universitet

Skrivepædagogikkens grammatik

I mit PhD-projekt – som afsluttes i juli 2002 – analyserer jeg 3 klasserumssamtaler, to australske og én dansk. Aktiviteterne i klasserne drejer sig for alles vedkommende om ’stilladsbygning’ af skrivestrategier i forbindelse med skriftlige opgaver. Niveauerne er 10. klasse, gymnasiet og ESL på seniorniveau.

Mit teoretiske og metodiske grundlag for undersøgelsen er systemfunktionel lingvistik (SFL) og den australske genrepædagogik, der er udviklet heraf. Jeg analyserer alle samtaler ’multifunktionelt,’ dvs. med udgangspunkt i de systemer, der i SLF er udviklet på grundlag af Hallidays tre metafunktioner, den tekstuelle, den eksperientielle og den interpersonelle metafunktion. Dvs. jeg analyserer de tre klassesamtaler for Thema- og Informationsstruktur, for Transitivitet og for Konversationsstruktur og Evaluering. Desuden analyserer jeg 10 skriftlige opgaver, som ligger i forlængelse af forløbene.

I min undersøgelse har jeg især stillet skarpt på den australske pædagogik og har i en del af klasserumssamtalerne (som kaldes ’joint construction’) ved hjælp af mine analyser kunnet iagttage et specifikt pædagogisk ’design’ udfolde sig i samtalen. Den danske klasserumssamtale udmærker sig ved ikke at have et pædagogisk design overhovedet.

Jeg vil gerne på konferencen med to korte klip fra de to samtaler demonstrere min metode og dens velegnethed til analyse af denne form for interaktion. Det ene brudstykke vil som sagt være engelsk, det andet dansk.

13)
Amelie Oestreicher
IPLab, NADA, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

ANSIKTE MOT ANSIKTE, TELEFON ELLER E-POST?
– OM VÄXLING MELLAN OLIKA DIALOGFORMER I REDAKTIONELLT TIDNINGSARBETE

I dagens samhälle är den traditionella tudelningen mellan talat och skrivet språk på väg att suddas ut. Telefoner gör det möjligt för människor att föra samtal med (en eller flera) personer som de inte känner och som inte befinner sig på samma plats som de själva. Persondatorer och datanätverk (t.ex. internet) har öppnat upp för skriven dialog.

Trots att det numera ingår i vardagen för många människor att kommunicera i olika former vet vi ytterst lite om hur individer utnyttjar de alternativ som dessa möjligheter ger. En hel del kunskap finns om enskilda kommunikationsformer och deras struktur (e-post, chatt, hemsidor) och om hur den nya tekniken inverkar på människors olika inbördes roller t.ex. vid arbetet med ett enskilt dokument. Men hur individer i ett givet sammanhang växlar mellan olika former av kommunikation – i det ena fallet samråder via e-post, i det andra via telefon och i det tredje söker upp någon för diskussion ansikte mot ansikte är fortfarande i princip outforskat.

I mitt föredrag diskuterar jag några aspekter av hur sådan växling kan se ut i en specifik social och kulturell kontext, nämligen den som råder i skrivmiljön på en medelstor svensk dagstidning vid produktionen av nyheter till morgondagens tidning. Undersökningen utförs inom ramen för projektet ”Beslutsprocesser och teknik vid koordinering av redaktionellt arbete” som sedan årsskiftet drivs med medel från Vinova, f.d. Rådet för arbetslivsforskning, vid IPLab, Nada, Tekniska högskolan i Stockholm.

Det rör sig om mycket känsliga processer i redaktionens arbete. Av sådana skäl bygger studiet på deltagande observation och anteckningar som utförs med ett slags stenografiteknik. I föredraget diskuteras några av de metodproblem som detta innebär.

14)
Jan Lindström
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet

ORGANISERING AV TALET I TURER OCH TURKONSTRUKTIONSENHETER
– EN FALLSTUDIE

Grammatikerna har beskyllts för att de behandlar språket som en monologisk produkt utan någon hänsyn till den dynamiska tillkomstprocess som konstruktioner är underordnade i vanliga, spontana samtal, som ju ändå är en central form av språkanvändning. Inom samtalsanalysen har man å sin sida tenderat att vara mera intresserad av mikroanalyser och mindre benägen att relatera iakttagelserna till generella mallar och beskrivningar av den språkliga strukturen. Schegloff (1996:53) påpekar att nödvändigheten av lingvisternas bidrag till förståelsen av samtal varit självklar från samtalsforskningens första början men att deras bidrag har varit en besvikelse. Detta har kanske inte enbart varit lingvisternas fel utan samtalsforskningen har inte heller alltför tydligt lyft fram sambanden mellan språkets struktur och interaktionella företeelser.

Under de senaste åren verkar det som om samtalsforskningen och lingvistiken börjat hitta varandra. Ett viktigt bidrag till detta finns i Schegloff 1996 där organiseringen av talet i turer och turkonstruktionsenheter (TKE:n) analyseras till en förvånande detaljerad och systematisk grad. Inom Norden har Schegloffs analyssätt utvecklats vidare och tillämpats på danska data av Steensig (1999) som i detta ser grunden för interaktionell lingvistik. Auer (1992, 1996) har på ett något liknande sätt studerat grammatiska strukturer i talad tyska som underordnade interaktionella villkor.

I min presentation ska jag ta upp de centrala punkterna i Schegloffs analysmodell och formalisera den något och i en positionsgrammatisk riktning. Modellens grammatiska implikationer är många och jag diskuterar några av dem som gäller speciellt svenskan. Härvid blir relevanta fenomen som syntaktisk integration/emancipation vid förfältet (initial exponering) och fundamentet (satsbas) på den grammatiska sidan såväl som yttrandeplanering och turtagning på den interaktionella. Diskussionen av dessa företeelser kommer att basera sig på en fallstudie som utgörs av ett utdrag från ett telefonsamtal.

Litteratur

Auer, Peter. 1992. The neverending sentence: Rightward expansion in spoken language. I: Kontra Miklós & Váradi, Tamás (red.), Studies in spoken languages. Linguistic Institute, Hungarian Academy of Sciences. Budapest.
Auer, Peter. 1996a. The pre-front field in spoken German and its relevance as a grammaticalization position. Pragmatics Vol. 6.
Schegloff, Emanuel A. 1996. Turn organization: one intersection of grammar and interaction. I: Ochs, Elinor m.fl. (red.), Interaction and grammar. (Studies in interactional sociolinguistics 13.) Cambridge University Press.
Steensig, Jakob. 1999. Bidrag till en interaktionel lingvistik. Konversationsanalyse, turtagning og grundlæggelsen af en interaktionel lingvistik. Ph.d.-avhandling, Institut for Lingvistik, Århus universitet.

15)
Ingela Tykesson
Södertörns högskola

BUTIKSBITRÄDENS SAMSPEL MED MISSNÖJDA KUNDER

För den som arbetar med kundkontakter blir förmågan att handskas med kunders negativa känslor en del av jobbet. Samspelet med missnöjda kunder utmanar servicearbetarens tålamod samtidigt som den egna irritationen inte får komma till uttryck. Att kunna "vända kunden" ses som en seger (Abiala 2000.

I mitt avhandlingsarbete om kundsamtal i butiker kommer jag att ägna en del av analysen åt samtal där kunden ger uttryck för missnöje och framför problem som ställer biträdet inför krav på problemlösning. Problemen kan yttra sig som störningar i kommunikationsprocessen i större eller mindre grad. De kan ha såväl organisations- som personrelaterade orsaker.

För butiksbiträdets del är handlingsutrymmet begränsat av den organisatoriska ramen och kundens förväntningar. Kundsamtalet kan ses som en förhandling där kundens behov och önskningar ska jämkas ihop med biträdets servicemöjligheter (Lamoureux 1985), samtidigt som biträdet av kunden förväntas ta på sig ansvar för situationen. I rollen som servicegivare förväntas hon också följa vissa artighetsnormer. Det inbegriper avvärjande av ansiktshot mot den andra parten (Brown & Levinson 1987). Jag antar här att det senare är en samtalsförpliktelse som inte nödvändigtvis delas av kunden.

Det jag vill ta upp till diskussion är två olika kundsamtal där jag undersökt butiksbiträdens kommunikativa strategier för att hantera problem.

Referenser

Abiala, Kristina, 2000: Säljande samspel. En sociologisk studie av privat servicearbete. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Brown, Penelope & Levinson, Stephen C., 1987 (1978): Politeness. Some universals in language use. Cambridge University Press.
Lamoureux, Edward Lee, 1986: An Analysis of Conversation in Service Encounters (Doctoral dissertation, University of Oregon). Dissertation Abstracts International, 46, 1780A.

16)
Gunlög Sundberg
Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet

SAMARBETE OCH SJÄLVBILD I INTERKULTURELLA ERFARENHETSINTERVJUER

Många institutionella samtal sker idag mellan institutionella representanter och andraspråkstalare. Mitt material består av samtal mellan en rekryterare från ett bemanningsföretag och arbetssökande som har svenska som andraspråk. Syftet med samtalen är att rekryteraren ska få en allmän bild av den arbetssökande, hennes utbildning, yrkeserfarenhet och personlighet, som grund för en placering i företagets databas av personal som kan hyras ut.

Jag studerar de delar av samtalen som explicit tar upp bilden av den arbetssökande som person. Dessa samtalssekvenser verkar ibland vara känsliga och kan kännas ansiktshotande. En extra påfrestning för samtalsdeltagarna är det att då samtidigt hantera de lingvistiska och kulturella olikheterna.

En grundläggande princip i samtalen är samarbete. Mitt syfte är att visa och diskutera språkliga samarbetsstrategier som rekryteraren och den arbetssökande använder i ett samtal med ett komplext mönster av asymmetrier, såväl institutionella som lingvistiska och kulturella.

17)
Per Linell
Tema Kommunikation, Linköpings universitet

VERKSAMHETSANALYS AV SAMTAL: FRÅN SAMTAL TILL SAMHÄLLE, OCH FRÅN VERKSAMHET TILL INSTITUTION

Att analysera samtal som sociala och kommunikativa verksamheter är ett sätt att etablera en meso-nivå mellan mikro och makro (jfr tex. Allwood, 1995, 2000). I föredraget kommer några få inslag i en sådan analys att tas upp. Särskilt vill jag vid detta tillfälle betona de aspekter som sällan får någon behandling i CA-analys: intertextualitet, verksamheternas relationer till omgivande institutioner, verksamheters kommunikativa ekologi och historia. Empiriska exempel hämtas från ett s k utvecklingsprojekt för arbetslösa ungdomar (Persson Thunqvist, 2001), vilket innehåller en mängd olika mångtydiga, motsägelsefulla och hybridartade samtalstyper, tex. simulerade anställningsintervjuer.

18)
Johan Hofvendahl
Institutionen för Språk & Kultur, Linköpings universitet

”HÄR SITTER VI Å PRATAR OM VÅRA ELEVER Å JA ÄR JU ELEV OCKSÅ”

Enligt flertalet sociologiska/socialpsykologiska teorier refererar begrepp som "roll" och "identitet" till en given, specifik, etablerad koordinat i ett givet, specifikt, etablerat koordinatsystem (en position inom en rollstruktur etc.); att ha en identitet blir härmed att både identifiera sig själv och agera (handla) i enlighet med en (därmed lika definitiv) uppsättning förväntningar. Andra teorier utgår från definitionen att identifikation baserar sig på mellanmänsklig förhandling; identifikation är det "problem" (den process) varigenom man etablerar vad som ska gälla i detta "här-och-nu" för detta (och oftast endast för detta) ändamål. På detta sätt ska identitet förstås som ett emergent, kontextberoende fenomen med endast temporär giltighet. I mitt föredrag tar jag utgångspunkt från sistnämnda perspektiv och presenterar en bit samtal från en fokusgrupp bestående av sex lärare som samtalar om (eller bättre, samkonstruerar) "den självständiga eleven".

19)
Charlotte Johansson
Stockholms universitet och Södertörns högskola

FÅR JAG SÄGA EN SAK TILL DEJ?
SPRÅKLIG INTERAKTION BLAND MINORITETSUNGDOMAR I EN MULTIETNISK FÖRORT

I detta föredrag diskuteras preliminära analyser av delar av ett material genererat i en etnografisk studie som belyser språkanvändningsmönster och identitetsuppfattning bland minoritetsungdomar. Data, som omfattar bland annat audio-inspelade vardagssamtal mellan minoritetsungdomar och deras lärare och minoritetsungdomar sinsemellan, belyser hur ungdomarna förhandlar, skapar, gör anspråk på och erbjuder varandra utrymme i den vardagliga interaktionen i skolan (se Johansson, kommande). I föredraget diskuteras bland annat hur ungdomarna väljer att positionera sig gentemot varandra och omgivningens förväntningar.

Referens Johansson, C. (kommande) Performing the Self: notions of space, place and time in multilingual adolescents’ language practices. I: Papers from the eight Nordic Conference on Bilingualism. Stockholm.

20)
Daniel Persson Thunqvist
Tema Kommunikation, Linköping Universitet

INTERAKTIONELL HYBRIDITET I SOCIALA VERKSAMHETER:
FALLET SIMULERADE ANSTÄLLNINGSINTERVJUER

I detta föredrag vill jag presentera samtalsdata från ett arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar. Ett exempel hämtas från simulerade anställningsintervjuer, där ungdomar förväntas att lära sig hur man ska agera framgångsrikt i riktiga anställningsintervjuer. Men aktörerna tenderar att orientera sig mot flera andra mål samtidigt. Genom detta exempel vill jag visa hur komplexa och hybrida drag kan förstås på flera olika plan i aktiviteterna samt diskutera detta i relation till diskursanalytiska koncept som aktivitetstyper och ramar: vad är simulerade anställningsintervjuer för typ av aktiviteter? Är det en aktivitetstyp, eller snarare flera aktiviteter?

21)
Jens Allwood
Institutionen för lingvistik

NORDTALK – KORPUSBASERAD FORSKNING OM TALSPRÅK - NYTT NorFA-NÄTVERK

Se hemsida för det nya NorFA-nätverket för talspråkskorpora. NorFA-nätverket

Nordic Research Program in Language Technology
Network: Area 3: Interaction in natural language between human and computer.

Corpus based research on spoken language: Cooperation between general linguistics, computational linguistics, language technology and speech technology in the Nordic countries.

One of the challenges in achieving good interaction in natural language between humans and computers is to get the computer to recognize, understand, process and generate authentic spoken natural language in interaction with a human being. The network in this application is proposed in order to deepen our understanding of how this should best be done. We believe that progress requires: (i) Cooperation between approaches from general linguistics, computational linguistics, language technology, speech technology and phonetics, and (ii) The collection, annotation and analysis of spoken language corpora for the Nordic languages. Cooperation is needed because the area is very clearly interdisciplinary. Phonetics and speech technology is needed for theory and data on how to analyze and synthesize speech, language technology and linguistics is needed to create models of understanding, processing and generation which can cope with naturalistic spoken language. In order to gain ecological validity for the work, we believe it is essential at this stage to work with corpora of spoken language. To increase the realism and appreciation of the complexity of the task, it is important that significant parts of these corpora are collected in different naturalistic circumstances.

Internationally, work on spoken language corpora is most advanced for English. Most research has so far been done for British English but several large state initiatives are under way for American English as well. Although such corpora to some extent already exist for the Nordic languages, much more work is needed. This work is needed, since spoken interactive language in many significant ways is different from written language.

The aim is to build a Nordic network of researchers in general and computational linguistics, phonetics, language and speech technology. A special feature of this network is that large corpora of spoken interactive language are used as a basis for research which applies language and speech technology. Such corpora already exist for Swedish (1.2 million words), Danish (1.4 million words) and a Norwegian Pilot project is ongoing. Analysis methods already developed by the Swedish and Danish researchers provide one point of departure for the network. The aim is to achieve more integration of linguistics, language and speech technology in working on spoken language. This involves for example exchange and comparison of transcription and coding conventions for interchange of data. The overall strategic importance of the network is that researchers from traditionally separate fields are brought together in a goal-oriented cooperation. Goals can include the investigation and comparison of the doctoral level education in these areas in the Nordic countries as well as efforts of establishing larger projects including researchers from different fields (like the German Verbmobil project, which brought together different fields of expertise working towards a common goal, as a locomotive for language and speech technology research) The results of this type of research are directly applicable in systems for human-computer interaction, where we could, for example, study the short utterances, e.g. questions, short answers and feedback phrases which play an important role in this kind of interaction. The three Scandinavian languages are similar enough to provide a common "critical mass". Comparative research, also involving Finnish (and possibly also other languages, e.g. Russian and Baltic languages) could focus also on typical differences that have consequences for different applications. The network can coordinate comparative research and provide a basis for Ph.D. education by a) bringing together researchers from four Nordic countries representing three languages which are typologically close and one that is radically different and b) bringing together researchers in general linguistics, computational linguistics/language technology and speech technology. Network activities will also be open to other researchers in this area from the Nordic countries and Baltic-Northwest Russian area. The Nordic countries have, if they cooperate, a good chance of being innovative in language and speech technology in the coming century.